Rörligt, fast eller portfölj? Så väljer ni rätt elavtal
Avtalsformen avgör hur mycket av elprisets svängningar som når er faktura. Så väljer ni utifrån lastprofil, volym, elområde och hur mycket risk verksamheten tål.
Fyra avtalsformer, fyra sätt att fördela risken
Valet av elavtal handlar mindre om vilket avtal som är billigast och mer om vem som bär prisrisken. Spotpriset är detsamma för alla i ert elområde. Det avtalsformen avgör är hur mycket av svängningarna som slår igenom på er faktura, och vad ni betalar leverantören för att slippa dem.
Rörligt avtal: timpris eller månadspris
Med ett rörligt elavtal betalar ni spotpriset plus leverantörens påslag. Det finns två varianter:
- Timpris. Ni betalar priset för den period elen faktiskt användes. Sedan 1 oktober 2025 handlas day-ahead-marknaden i 15-minutersperioder, så avräkningen kan ske per kvart. Passar er som använder mycket el nattetid eller kan flytta förbrukning till billigare timmar.
- Månadspris. Ni betalar ett medelpris för månaden. Enklare att följa, men leverantören tar ofta ut en profilkostnad om er förbrukning ligger på dyrare timmar än snittet.
Rörligt avtal saknar riskpremie och blir därför ofta billigast över tid. Priset är att hela volymen är exponerad när priserna stiger.
Fast pris
Med ett fast elavtal låser ni priset per kWh under avtalstiden, oftast ett till tre år. Ni vet vad elen kostar, men leverantören lägger in en riskpremie för att bära risken åt er. Det fasta priset speglar terminspriserna den dag ni tecknar. Låser ni när marknaden ligger högt sitter ni fast på den nivån hela perioden.
Vintersäkrat eller hybrid
Ett vintersäkrat avtal skyddar de dyraste månaderna och låter resten av året gå rörligt. Upplägget varierar mellan leverantörer: fast pris för vintermånaderna, ett pristak eller en fast andel av volymen. Läs vilka månader som ingår och vad som gäller om taket nås.
Portföljavtal
I ett portföljavtal prissäkras förbrukningen stegvis, i flera delar (trancher) vid olika tidpunkter, enligt en strategi ni beslutat i förväg. Den del som inte säkrats går på spotpris. Ni får ett snittpris i stället för ett enda köptillfälle, men det kräver en större volym och någon som följer upp. Fråga vilken minsta volym leverantören kräver och vilka avgifter förvaltningen har.
Fem frågor som avgör valet
1. Hur ser er lastprofil ut?
En jämn last dygnet runt är enkel och billig att prissäkra. En last med tydliga toppar, till exempel under kvällsservice, gör att ett avtal med månadspris kan bli dyrare än det ser ut genom profilkostnaden. Kan ni flytta förbrukning till natten talar det för timpris på den del som inte är säkrad. Är förbrukningen koncentrerad till vintern väger vinterskyddet tyngst.
2. Hur stor är volymen?
Ju större volym, desto mer är varje öre värt och desto mer lönar det sig att lägga tid på strategi. För en liten förbrukare är skillnaden mellan avtalsformerna ofta några tusenlappar per år. Då är enkelhet och rätt avtalslängd viktigare än att optimera.
3. Vilket elområde ligger ni i?
Södra Sverige, SE3 och SE4, har normalt högre och mer svängiga priser än SE1 och SE2, särskilt vintertid. Samma avtal innebär därför olika risk beroende på var anläggningen står. Har ni anläggningar i flera elområden kan det vara rimligt att säkra dem olika. Spotpriset per område hittar ni under spotpris SE3 och motsvarande sidor.
4. Hur mycket prisrisk tål ni?
Fråga er vad som händer om elkostnaden en vintermånad blir dubbelt så hög som budgeterat. Finns det marginal i kassan? Är intäkterna fasta i förväg, som i en kommunal ersättning eller en årsavgift? Ju svårare det är att föra över en kostnadsökning till kunder eller medlemmar, desto mer talar för prissäkring.
5. Vad vet ni om framtiden?
Ska ni flytta, bygga ut, elektrifiera fordon eller stänga en anläggning? Säkra aldrig mer volym eller längre tid än ni är säkra på att använda. Överskott som har prissäkrats måste annars avräknas mot marknadspriset, och det kan kosta.
Ni behöver inte välja bara en
Många verksamheter landar i en kombination: grundlasten, den förbrukning som alltid finns, prissäkras och resten går rörligt. Det ger trygghet för den volym ni vet om utan att låsa det som är osäkert. En vanlig utgångspunkt är att säkra en del av volymen och låta resten följa marknaden, och sedan justera andelen när avtalet förnyas.
Så jämför ni avtalsformerna
- Hämta er förbrukning per timme eller månad för det senaste året från nätägaren eller leverantören.
- Räkna vad året hade kostat med varje avtalsform, med er egen förbrukning och de faktiska spotpriserna i ert elområde.
- Räkna också på ett dåligt år: vad händer om vinterpriserna blir dubbelt så höga?
- Jämför totalkostnaden inklusive påslag, fasta avgifter och eventuell förvaltningsavgift.
Skillnaden mellan det rörliga och det fasta alternativet i ett normalår är ungefär vad tryggheten kostar. Skillnaden i det dåliga året är vad den är värd.
Vanliga misstag
- Att välja fast pris direkt efter en period med höga priser, när terminspriserna fortfarande ligger högt.
- Att säkra hela den budgeterade volymen och sedan förbruka mindre.
- Att jämföra avtal med olika avtalslängd utan att räkna om till samma period.
- Att tro att elavtalet påverkar nätavgiften. Effektavgift och abonnerad effekt är en separat fråga hos nätägaren.
Tipset: Be om offert på två avtalsformer från samma leverantör, till exempel rörligt och fast för samma period. Skillnaden visar vad risken kostar just er.
Så väljer olika branscher
Vilken avtalsform som passar beror på när och hur mycket el ni använder. Välj er bransch för ett räkneexempel och det som brukar avgöra valet.
- Energirådgivning för restauranger
Exempel: En restaurang på 180 000 kWh per år har sin största last vid lunch och vid kvällsservice, och vintertid sammanfaller kvällen med dygnets dyraste timmar. Om spotpriset ett år ligger 50 öre/kWh högre än väntat kostar det 90 000 kr med allt på rörligt, men 36 000 kr om 60 procent av volymen är prissäkrad. Säkra den del av lasten som alltid finns, kyl, frys och ventilation, och låt resten gå rörligt. Fördjupning: Vilket elavtal passar restaurangens lastprofil.
- Energirådgivning för hotell
Exempel: Ett hotell på 800 000 kWh per år säkrar 80 procent av den budgeterade volymen i ett portföljavtal. Blir beläggningen lägre än väntat och hotellet bara använder 680 000 kWh går de 640 000 säkrade kWh åt och resten, 40 000 kWh, går rörligt. Hade hela volymen säkrats hade 120 000 kWh blivit över, och med ett marknadspris 30 öre under säkringspriset kostar det 36 000 kr. Låt säkringsgraden följa beläggningsprognosen, inte förra årets utfall.
- Energirådgivning för industriföretag
Exempel: För ett industriföretag på 4 000 000 kWh per år är varje öre värt 40 000 kr. Låser företaget hela volymen vid ett enda tillfälle och priset visar sig ligga 20 öre för högt kostar det 800 000 kr. Delas köpen upp i fyra trancher om 1 000 000 kWh påverkar ett dåligt köpläge bara en fjärdedel, 200 000 kr. Planera också om produktionen kan förläggas till nattskift, då kan den osäkrade delen på timpris bli billigare. Fördjupning: Portföljavtal eller fastpris för industrin.
- Energirådgivning för fastighetsägare
Exempel: Ett fastighetsbolag på 2 500 000 kWh vidarefakturerar 1 000 000 kWh till hyresgäster efter faktisk kostnad. Prisrisken för den delen bärs alltså redan av hyresgästerna. Det är fastighetselen på 1 500 000 kWh, som ingår i hyran, som slår mot driftnettot: 10 öre högre pris motsvarar 150 000 kr. Börja säkringsstrategin där, och anpassa den efter hur hyresavtalen är skrivna. Fördjupning: Portföljstrategi för fastighetsbolag.
- Energirådgivning för bostadsrättsföreningar
Exempel: En förening med 45 lägenheter använder 90 000 kWh gemensam el per år. En prisuppgång på 30 öre/kWh motsvarar 27 000 kr, eller 600 kr per lägenhet och år, och den kostnaden kan inte tas igen förrän årsavgiften höjs. Ett fast avtal som löper över samma period som budgeten gör att styrelsen kan räkna med siffran. Värms huset med el eller värmepump väger vintern tyngre och ett vintersäkrat avtal kan vara ett alternativ. Fördjupning: Elavtal för bostadsrättsföreningar.
- Energirådgivning för butiker & handel
Exempel: En butik på 120 000 kWh per år har sin högsta försäljning i november och december, samma månader som elpriset ofta är som högst och öppettiderna längst. Om december drar 14 000 kWh och spotpriset ligger 50 öre över årssnittet blir månaden 7 000 kr dyrare. Säkra grundlasten från kyl, ventilation och nattbelysning, och låt resten gå rörligt. Då slår julhandelns extra förbrukning inte igenom på hela volymen.
- Energirådgivning för livsmedelsbutiker
Exempel: En livsmedelsbutik på 500 000 kWh per år har kyl och frys som går dygnet runt och kan inte flytta last till billigare timmar. Därför ger timpris liten fördel, medan den förutsägbara volymen är lätt att prissäkra. Med 70 procent säkrat är bara 13 500 kWh av en vintermånad på 45 000 kWh exponerad. Ligger priset 60 öre över plan kostar det 8 100 kr i stället för 27 000 kr.
- Energirådgivning för jordbruk & lantbruk
Exempel: En mjölkgård på 250 000 kWh per år använder 110 000 kWh under november–mars för mjölkning, kylning, ventilation och värme i stallet. Ett vinterpris 40 öre över normalt motsvarar 44 000 kr, och det är den risken ett vintersäkrat avtal tar bort. Spannmålstorken drar sina 40 000 kWh i augusti och september, när priset ofta är lägre, och kan få gå rörligt. Ett helårsfastpris betalar däremot för vinterrisk även på torkens volym.
- Energirådgivning för kontor & kontorshotell
Exempel: Ett kontor på 200 000 kWh per år använder ungefär 70 000 kWh på nätter och helger för ventilation och servrar, resten under kontorstid. Säkras grundlasten och de 130 000 kWh dagtid går på rörligt månadspris blir exponeringen vid en prisuppgång på 20 öre 26 000 kr i stället för 40 000 kr. Timpris ger liten fördel eftersom förbrukningen ligger på dagtid. För ett kontorshotell där beläggningen varierar, säkra en lägre andel så att ni inte binder volym som kanske inte används.
- Energirådgivning för logistikföretag
Exempel: Ett logistikföretag på 800 000 kWh per år planerar att elektrifiera lastbilar och nå 1 200 000 kWh om två år. Säkras hela den framtida volymen nu och elektrifieringen försenas blir 400 000 kWh över. Med ett marknadspris 25 öre under säkringspriset kostar det 100 000 kr. Säkra den volym ni har i dag och lägg på mer i takt med att laddningen faktiskt tas i drift. Truckladdning nattetid passar bra på timpris.
- Energirådgivning för fastighetsförvaltare
Exempel: En förvaltare har tolv uppdragsgivare med totalt 3 000 000 kWh per år. Den minsta ägaren med 120 000 kWh hade själv knappt fått ett portföljavtal, men i poolen får alla samma villkor. Uppdragsgivarna har däremot olika riskaptit: en vill ha fast budget, en annan accepterar rörligt. Bestäm säkringsgrad per uppdragsgivare inom poolen och dokumentera beslutet i uppdraget.
- Energirådgivning för vårdcentraler
Exempel: En privat vårdcentral på 150 000 kWh per år har intäkter som till stor del är bestämda i förväg genom ersättningen från regionen. En prisuppgång på 30 öre/kWh motsvarar 45 000 kr som inte kan föras vidare till patienterna. Ett fast avtal ger förutsägbarhet utan uppföljning. Kontrollera först om elen ingår i hyran, för då är det hyresvärdens avtal som avgör.
- Energirådgivning för sjukhus
Exempel: Ett sjukhus på 15 000 000 kWh per år påverkas med 1 500 000 kr av varje 10 öre i prisförändring. Hela volymen kan inte låsas vid ett tillfälle, och den kan inte heller lämnas helt rörlig. Ett portföljavtal med ett av regionen beslutat mandat, till exempel hur stor andel som ska vara säkrad inom ett, två och tre år, gör att säkringen kan ske i trancher utan nya beslut varje gång. Mandatet behöver också passa in i upphandlingen av elavtalet.
- Energirådgivning för tandläkarkliniker
Exempel: En tandläkarklinik på 40 000 kWh per år betalar 4 000 kr mer om ett fast pris ligger 10 öre över vad rörligt hade kostat. Skillnaden är liten i kronor, och för en klinik utan egen administration är det rimligt att betala för att slippa följa marknaden. Viktigare än avtalsformen är att avtalslängden passar, att ni vet när det löper ut och att ingen fast månadsavgift äter upp vinsten.
- Energirådgivning för äldreboenden
Exempel: Ett äldreboende på 400 000 kWh per år med eluppvärmning eller värmepump använder ungefär 220 000 kWh under november–mars. Ett vinterpris 50 öre över normalt motsvarar 110 000 kr, medan ersättningen per plats från kommunen ligger fast. Ett portföljavtal eller ett vintersäkrat avtal tar bort den största delen av risken. Komfort och temperatur går inte att dra ned på kalla dagar, så skyddet behöver ligga på avtalet.
- Energirådgivning för åkerier
Exempel: Ett åkeri på 300 000 kWh per år laddar ellastbilar på 200 000 kWh nattetid i depån. Om nattimmarna i snitt ligger 15 öre under dygnssnittet ger timpris på laddningen 30 000 kr lägre kostnad än månadspris. Verkstad och kontor står för grundlasten och kan prissäkras. Laddningen växer i takt med att fler fordon byts, så låt den delen stå utanför säkringen.
- Energirådgivning för bilhandlare
Exempel: En bilhandlare på 250 000 kWh per år har en jämn last på 180 000 kWh från showroom, verkstad och belysning, plus snabbladdning som varierar med provkörningar och kundladdning. Laddningsvolymen på 70 000 kWh kan lika gärna bli hälften eller det dubbla. Säkra grundlasten och låt laddningen gå rörligt, så slipper ni betala för säkrad volym som inte används.
- Energirådgivning för bilverkstäder
Exempel: En bilverkstad på 90 000 kWh per år har toppar från kompressor och lyftar, och mest arbete under däcksäsongerna i oktober–november och mars–april. Ett fast pris som ligger 10 öre över rörligt kostar 9 000 kr per år, en rimlig premie för en verkstad som inte vill följa elpriset. Lägg i stället tiden på att kontrollera att säkringen och nätabonnemanget är rätt dimensionerade, där finns ofta mer att hämta.
- Energirådgivning för bagerier
Exempel: Ett bageri på 350 000 kWh per år kör ugnarna mellan 01 och 06, då spotpriset ofta är lägre än på dagen. Om 210 000 kWh ligger på timmar som i snitt är 12 öre under dygnssnittet ger timpris 25 200 kr lägre kostnad än månadspris. Ett portföljavtal där grundlasten säkras och resten går på timpris tar vara på det. Se också över återbetalning av energiskatt för elen i tillverkningen, det är en separat fråga.
- Energirådgivning för gym & träningsanläggningar
Exempel: Ett gym på 200 000 kWh per år har jämn last från ventilation, bastu och varmvatten under långa öppettider, och flest besökare i januari–mars. Om de månaderna drar 60 000 kWh och priset ligger 50 öre över plan blir det 30 000 kr extra just när medlemsavgifterna redan är satta för året. Ett fast eller vintersäkrat avtal som löper i samma takt som prissättningen av medlemskapen ger förutsägbarhet.
- Energirådgivning för spa & badhus
Exempel: Ett badhus på 1 800 000 kWh per år påverkas med 180 000 kr av varje 10 öre i prisförändring. Bassängvattnet håller värmen länge, så uppvärmningen kan i viss mån flyttas några timmar utan att gästerna märker det. Säkra grundlasten i trancher och låt en mindre del gå på timpris, där flexibiliteten ger utdelning. Kontrollera också hur stor del av uppvärmningen som faktiskt är el och hur mycket som är fjärrvärme.
- Energirådgivning för camping & campingsplatser
Exempel: En camping på 200 000 kWh per år använder 150 000 kWh under maj–september och 50 000 kWh resten av året. Ett helårsfastpris räknas fram med vinterns priser inräknade och passar därför dåligt. Säkra högsäsongens volym så att ni vet vad elen kostar när ni sätter priset för elplatser och stugor, och låt vintern gå rörligt. Den lilla vintervolymen gör en prisuppgång hanterbar.
- Energirådgivning för lagerlokaler
Exempel: En lagerverksamhet på 500 000 kWh per år säkrar tre år framåt, men hyresavtalet löper bara två år till. Flyttar ni efter två år finns 500 000 kWh säkrad volym kvar, och med ett marknadspris 20 öre lägre kostar det 100 000 kr att avräkna. Låt säkringens längd följa hyresavtalet, och schemalägg truckladdningen så att den rörliga delen hamnar på billiga timmar.
- Energirådgivning för skolor & förskolor
Exempel: En friskola på 400 000 kWh per år med 400 elever påverkas med 80 000 kr av en prisuppgång på 20 öre/kWh, eller 200 kr per elev. Skolpengen är bestämd per år och går inte att justera i efterhand. Ett fast eller vintersäkrat avtal som löper per budgetår ger förutsägbarhet. Kommunala skolor omfattas ofta av kommunens upphandlade elavtal, så kontrollera vad som redan gäller innan ni tecknar något eget.
- Energirådgivning för serverhallar & datacenter
Exempel: En serverhall på 20 000 000 kWh per år har en nästan helt platt last, och varje öre är värt 200 000 kr. Om kundavtalen med fast pris per kW löper tre år är det rimligt att säkringen täcker en stor del av samma period. Säkras kortare än kundavtalen bär hallen själv prisrisken på intäkter som redan är låsta. Långa avtal kopplade till förnybar produktion kan vara ett alternativ vid den här volymen.
- Energirådgivning för kylanläggningar
Exempel: En kylanläggning på 1 500 000 kWh per år säkrar 70 procent och låter 450 000 kWh gå på timpris. Om en tredjedel av den rörliga förbrukningen, 150 000 kWh, kan flyttas till timmar som är 20 öre billigare ger det 30 000 kr per år. Hur mycket som kan flyttas beror på varornas temperaturkrav och hur länge lagret håller temperaturen. Räkna på er egen anläggning innan ni bestämmer hur stor den rörliga delen ska vara.
- Energirådgivning för kyrkor & församlingar
Exempel: En församling på 300 000 kWh per år använder omkring 70 procent, 210 000 kWh, under oktober–mars för att värma kyrkor och församlingshem. Ett vinterpris 40 öre över normalt motsvarar 84 000 kr. Säkra vinterandelen och låt sommaren gå rörligt, när byggnaderna knappt värms. Ligger anläggningarna i olika elområden kan säkringen behöva se olika ut. Fördjupning: Elavtal för kyrkor och församlingar.