Alla branscher

Checklista för nätavtalet: betalar ni för rätt abonnemang?

Huvudsäkring, abonnerad effekt och tariff bestäms ofta en gång och glöms sedan bort. Så kontrollerar ni nätavtalet steg för steg, och vad som gäller efter stoppet för effektavgifter.

16 oktober 20267 min lästidAv Oliwer Brewitz

Varför nätavtalet blir bortglömt

Elhandelsavtalet förhandlas om med jämna mellanrum. Nätavtalet går inte att byta leverantör på, och därför lever det ofta vidare oförändrat i många år. Huvudsäkring, abonnerad effekt och tariff bestämdes när lokalen byggdes eller togs över, och sedan dess har verksamheten kanske bytt utrustning, byggt ut eller börjat ladda fordon.

Ni kan inte välja nätägare, men ni kan nästan alltid påverka vilket abonnemang och vilken tariff ni har. Det är där pengarna finns.

Säkringsabonnemang eller effektabonnemang?

Det första ni behöver veta är vilken typ av abonnemang ni har.

  • Säkringsabonnemang (16–63 A). Den fasta avgiften styrs av huvudsäkringens storlek. Vissa nätägare tar också ut en effektavgift ovanpå.
  • Effektabonnemang (över 63 A). Ni betalar för en abonnerad effekt i kW, oftast i kr per kW och år, plus en överföringsavgift per kWh. Gäller både lågspänning (0,4 kV) och högspänning.

I mars 2026 stoppade regeringen kravet på att alla nätföretag skulle införa effektavgift senast 2027. Det har fått många att tro att effektavgifterna är borta. Men stoppet gäller i praktiken säkringskunderna. Flera nätföretag har tagit bort eller pausat effektavgiften för 16–63 A under 2026, andra har kvar den. Pausat är inte samma sak som borttaget.

Har ni huvudsäkring över 63 A påverkas ni inte alls. Effektabonnemanget finns kvar precis som tidigare. Fördjupning: Effektavgifter för företag.

Checklista för nätavtalet

  1. Abonnemangstyp. Står det huvudsäkring i ampere eller abonnerad effekt i kW på fakturan? Det avgör vilka av punkterna nedan som gäller er.
  2. Huvudsäkringens storlek. En säkring på 63 A klarar teoretiskt cirka 44 kW, 50 A cirka 35 kW, 35 A cirka 24 kW och 25 A cirka 17 kW. Jämför med er högsta uppmätta effekt. Ligger toppen långt under kan ni gå ner ett steg, men låt en elektriker bedöma startströmmar och hur lasten fördelas på faserna först.
  3. Abonnerad effekt. Jämför den abonnerade effekten med den högsta timmedeleffekten varje månad det senaste året. Är abonnemanget för högt betalar ni för kapacitet ni inte använder. Är det för lågt betalar ni överuttag, som ofta kostar dubbelt per kW.
  4. Villkor för ändring. Abonnerad effekt kan oftast bara ändras med varsel och ett begränsat antal gånger per år, till exempel en gång per kalenderår med en månads varsel. Ta reda på vad som gäller hos er nätägare innan ni planerar.
  5. Tariffval. Många nätägare har flera tariffer, till exempel med högre överföringsavgift under höglasttid (ofta vardagar dagtid vintertid, som november–mars kl 06–22). Om tariffen lönar sig beror på hur stor del av er förbrukning som hamnar där. Be nätägaren om en jämförelse med era egna mätvärden.
  6. Mätpunkter. Varje anläggning har sin fasta avgift. Kontrollera att alla mätpunkter används och att ingen kan slås ihop eller sägas upp.
  7. Reaktiv effekt. Många nätägare tar betalt när den reaktiva effekten överstiger en viss andel av den abonnerade aktiva effekten, till exempel 50 procent. Posten står ofta som kVAr eller reaktiv effekt. Motorer, kompressorer och vissa drivdon är vanliga orsaker. Fördjupning: Vad är reaktiv effekt?.
  8. Toppens tidpunkt. Ta reda på när er högsta timme inträffar och vad som går då. Ofta är det några få laster som sammanfaller och som går att flytta. Fördjupning: Effekttoppar: så sänker ni nätavgiften.

Röda flaggor på fakturan

  • Huvudsäkring eller abonnerad effekt som inte ändrats sedan ni flyttade in
  • Överuttag flera månader i rad
  • Rader för reaktiv effekt som ingen kan förklara
  • Mätpunkter med nästan ingen förbrukning
  • En tariff som valdes för länge sedan och aldrig jämförts med alternativen

Så gör ni själva

  1. Logga in hos nätägaren och ladda ner mätvärden per timme för de senaste tolv månaderna.
  2. Ta fram den högsta timmen per månad och jämför med huvudsäkring eller abonnerad effekt.
  3. Räkna ut hur stor del av förbrukningen som ligger i nätägarens höglasttid, om tariffen har en sådan.
  4. Läs nätägarens prislista och villkor för att ändra abonnemang.
  5. Be nätägaren skriftligt om en jämförelse mellan de tariffer ni kan välja.

Tipset: Sänk aldrig huvudsäkringen eller den abonnerade effekten enbart utifrån årsförbrukningen. Det är den högsta timmen, och för säkringen även de korta startströmmarna, som avgör vad ni behöver.

Så ser det ut i olika branscher

Checklistan är densamma för alla, men var pengarna finns beror på när och hur verksamheten drar effekt. Välj er bransch för ett räkneexempel. Effektpriserna är antagna, eftersom de varierar mycket mellan nätägare.

Boka en kostnadsfri rådgivning – vi analyserar ert elavtal och presenterar konkreta besparingsmöjligheter, helt utan bindning.

Få kontroll över era energikostnader