Elavtal för kyrkor och församlingar: så skyddar ni budgeten

Kyrkans elkostnad är en vinterkostnad

En församlings elförbrukning ser annorlunda ut än de flesta verksamheters. Stora rum, tunga murar och höga tak gör att uppvärmningen dominerar, och den sker framför allt under vinterhalvåret. Samtidigt är elpriset ofta som högst just då, särskilt i södra Sverige.

Det betyder att en stor del av årets elkostnad avgörs under några få månader. För en församling med en fast budget, beslutad av kyrkofullmäktige långt i förväg, är det en risk som behöver hanteras medvetet.

Varför en vanlig jämförelse inte räcker

När elavtal jämförs räknar man ofta med ett genomsnittspris över året. För en kyrka blir det missvisande. Om 70 procent av förbrukningen ligger mellan november och mars är det vinterpriset som styr kostnaden, inte årsgenomsnittet.

Exempel: En församling förbrukar 300 000 kWh per år, varav 210 000 kWh under vinterhalvåret. Om vinterpriset inklusive påslag i ett räkneexempel blir 120 öre/kWh i stället för 70 öre/kWh blir kostnaden för vinterdelen 252 000 kr i stället för 147 000 kr. Skillnaden är 105 000 kr för elhandeln, före moms. Sommarens 90 000 kWh påverkar budgeten betydligt mindre.

Avtalsformer som passar en vintertung profil

• Rörligt avtal. Billigast i genomsnitt över tid, men hela vinterrisken ligger hos församlingen. Kräver buffert.
• Fast pris för hela volymen. Förutsägbart, men ni betalar för att säkra även sommarmånader som knappt kostar något.
• Vintersäkrat avtal. Ett pristak eller fast pris för vintermånaderna och rörligt resten av året. Skyddar de månader där både volym och pris är högst.
• Fast pris på vinterandelen. En variant där ni låser en del av vintervolymen och låter resten följa spotpriset.
• Portföljavtal. Volymen prissäkras stegvis över tid. Kan passa ett pastorat eller en samfällighet med stor sammanlagd volym och någon som följer upp strategin.

För de flesta församlingar är någon form av vintersäkring det naturliga utgångsläget. Läs mer om vintersäkrat avtal, portföljavtal och i Vilket elavtal passar verksamheten.

Kontrollera alltid hur leverantören definierar vinter. Vissa avtal säkrar bara december till februari, medan uppvärmningssäsongen i en kyrka ofta är längre.

Samlad upphandling av flera byggnader

En församling eller ett pastorat har ofta många mätpunkter: kyrkor, kapell, församlingshem, prästgård, kansli, förråd och kanske belysning på kyrkogården. Ibland har varje byggnad sitt eget avtal, tecknat vid olika tidpunkter.

Att samla upphandlingen ger flera fördelar:

• Större volym ger bättre förhandlingsläge.
• Ett slutdatum i stället för många minskar risken för automatisk förlängning. Se förlängningsfällor i elavtal.
• Samma villkor för alla byggnader gör fakturorna jämförbara.
• Färre fasta avgifter om leverantören tar ut avgift per anläggning och ni kan förhandla bort den.

Om församlingens byggnader ligger i olika elområden, till exempel ett pastorat som sträcker sig över en elområdesgräns, prissätts varje mätpunkt mot sitt eget elområde. Begär att offerten redovisar priset per elområde så att ni kan jämföra. Följ priserna på spotprissidorna.

Budgetstyrd ekonomi

Kyrkans ekonomi bygger på en budget som fastställs i förväg. En oväntat dyr vinter kan inte enkelt hämtas in samma år. Det gör två saker viktiga:

1. Budgetera med ett dyrt scenario. Räkna vinterförbrukningen med ett pris som ligger klart över normalnivån och se om budgeten håller.
2. Synkronisera avtal och budgetår. Om avtalet löper ut mitt i vintern kan ni tvingas teckna nytt när priserna är som högst. Planera upphandlingen så att nytt avtal tecknas i god tid före uppvärmningssäsongen.

Nätavgiften är den andra stora posten. Många kyrkor har säkringar som dimensionerades för äldre värmesystem eller för en användning som inte längre finns. Läs Sällan använda kyrkor och kapell och Checklista för nätavtalet.

Energiskatten är 36,0 öre/kWh exklusive moms 2026, och församlingsverksamhet har normalt inte rätt till nedsättning. Den går därmed inte att förhandla, men den följer förbrukningen och påverkas av hur ni värmer byggnaderna. Se Grundvärme i kyrkan.

Vad ni ska fråga leverantören

• Vilka månader omfattas av vintersäkringen, och hur prissätts övriga månader?
• Hur hanteras avvikelser om vi förbrukar mer eller mindre än avtalad volym, till exempel efter en temperatursänkning?
• Vilka fasta avgifter tas ut per anläggning?
• Kan alla våra mätpunkter samlas på ett avtal med ett slutdatum?
• Vad händer när avtalet löper ut om vi inte gör något?

Det här kan ni göra i dag

• Lista alla mätpunkter med anläggnings-id, byggnad, elområde, elhandlare och slutdatum.
• Ta fram förbrukning per månad för den största byggnaden och räkna ut hur stor andel som ligger i november till mars.
• Räkna vinterförbrukningen gånger 50 öre/kWh extra. Det ungefärliga beloppet visar hur mycket en dyr vinter kan påverka budgeten.
• Notera vilket avtal som löper ut först och sätt en påminnelse sex månader före uppsägningsdagen.

Savera kan samla församlingens mätpunkter i ett underlag och ta fram jämförbara offerter för samtliga byggnader.