Effektavgift i livsmedelsbutiken: kyla, avfrostning, laddning

Varför livsmedelsbutiker har en egen effektfråga

En livsmedelsbutik använder el på ett sätt som skiljer sig från annan handel. Kyl- och frysdiskar, frysrum och kylmaskiner går dygnet runt och står för en stor del av förbrukningen. Ovanpå den basen kommer bake off, belysning, ventilation och ibland laddning för kunder. Lasten är jämn, men toppen ligger ändå högt.

De flesta större livsmedelsbutiker har en huvudsäkring över 63 A och därmed ett effektabonnemang. Stoppet för effektavgifter i mars 2026 gällde inte det abonnemanget. Mindre butiker med säkringsabonnemang kan däremot ha fått sin effektavgift borttagen eller pausad, beroende på nätbolag. Bakgrunden finns i Effektavgifter för företag 2026.

Var toppen uppstår

I timvärdena från en livsmedelsbutik brukar toppen hamna på en av tre platser:

• Varma sommareftermiddagar. Kylmaskinerna arbetar hårdast när det är varmt ute och kunderna öppnar dörrarna till kylskåpen ofta. Butiker utan dörrar på kyldiskarna märker det mest.
• Avfrostning. Frysdiskar och frysrum avfrostas med elvärme några gånger per dygn. Om flera avfrostningar ligger på samma klockslag adderas de till toppen, och efteråt drar kompressorerna extra för att kyla ner igen.
• Morgonen. Bake off-ugnar, belysning och ventilation startar inför öppning och möter kyllasten som redan ligger högt.

Det som gör livsmedelsbutiken speciell är att baslasten inte går att stänga av. Livsmedelssäkerheten kommer först. Därför handlar åtgärderna om att flytta och sprida, inte om att koppla bort.

Läs tariffen innan ni räknar

Hur mycket en sänkt topp är värd beror på hur nätbolaget mäter. Det finns i huvudsak tre varianter för effektabonnemang:

• Högsta timmen varje månad. Varje månad är en ny chans. En sommartopp kostar bara den månaden.
• Höglasttid. En extra avgift för den högsta timmen vintervardagar dagtid. Då är det morgonen och förmiddagen i november–mars som räknas, inte sommaren.
• Abonnerad årseffekt. Den högsta timmen under hela året ska rymmas i abonnemanget. Då är den varmaste sommardagen ofta den som avgör.

För en livsmedelsbutik spelar skillnaden stor roll, eftersom kyllasten är som högst på sommaren medan många nätbolag har höglasttid på vintern. Samma åtgärd kan alltså vara värd mycket hos ett nätbolag och lite hos ett annat.

Räkneexempel: avfrostning och bake off

Exempel: En livsmedelsbutik på 600 000 kWh per år har en medeleffekt på knappt 70 kW (600 000 kWh delat med 8 760 timmar är 68,5 kW). Timvärdena visar att den högsta timmen per månad ligger runt 120 kW, och att den sätts kl 07–08 när fyra frysdiskar avfrostas samtidigt som bake off-ugnarna värms upp.

Vi antar att nätbolaget tar betalt för den högsta timmen varje månad och räknar med ett effektpris på 50 kr per kW och månad.

• Avfrostningen flyttas så att diskarna avfrostas en i taget, med en timmes mellanrum, under natten. Det tar bort ungefär 12 kW från morgontoppen.
• Ugnarna startas en i taget i stället för samtidigt. Det tar bort ungefär 8 kW.
• Toppen sjunker från 120 till 100 kW. 20 kW × 50 kr × 12 månader = 12 000 kr per år.

Har butiken i stället en abonnerad årseffekt räknas besparingen först när abonnemanget sänks, och då ska den högsta timmen under hela året ligga under den nya nivån, även en varm dag i juli.

Siffrorna är exempel. Hur mycket som går att flytta beror på kylanläggningen, och ändringar i avfrostningsschema ska göras av kylentreprenören.

Laddning för kunder

Fler livsmedelsbutiker erbjuder laddning på parkeringen. Två snabbladdare kan på egen hand ge en topp som är större än hela butikens morgonlast. Innan laddning installeras behöver ni veta:

• om laddarna ska ligga på butikens abonnemang eller få en egen anslutning
• vilken effekt de kan ta ut och om den går att begränsa när butiken redan ligger högt
• vem som betalar effektkostnaden om fastighetsägaren eller en laddoperatör äger laddarna

Klimatklivet har under 2026 en utlysning för publik laddning, men villkor och kategorier ändras. Kontrollera hos Naturvårdsverket vad som gäller.

Vad ni kan göra själva

1. Ta reda på om ni har effektabonnemang eller säkringsabonnemang, och om butiken eller fastighetsägaren står för nätavtalet.
2. Hämta timvärden för tolv månader och markera den högsta timmen varje månad. Notera klockslag.
3. Be kylentreprenören om avfrostningsschemat för alla diskar och frysrum. Kontrollera om flera ligger på samma klockslag.
4. Kontrollera att dörrar och nattgardiner på kyldiskar används och fungerar. Det minskar både kWh och sommartoppen.
5. Starta ugnar och ventilation i tur och ordning före öppning.
6. Kontrollera värmeåtervinningen från kylanläggningen. Butiker som värmer lokalen med överskottsvärme från kylan behöver mindre elvärme de kalla morgnarna.
7. Räkna på effekten innan ni installerar laddare, nya frysdiskar eller värmepump.
8. Följ upp en sommar och en vinter innan ni ändrar abonnerad effekt.

Butiker inom handeln har inte rätt till nedsättning av energiskatten, så effekten och elavtalet är där besparingen finns. Vill ni ha hjälp att gå igenom nätfakturan kan Savera göra en oberoende genomgång.