Effektavgifter för företag 2026: vad gäller efter stoppet?
Regeringen stoppade kravet på effektavgift i mars 2026, men företag med effektabonnemang över 63 A betalar för effekt som tidigare. Så fungerar avgiften och så räknar ni på den.
Kort svar
Den 13 mars 2026 stoppade regeringen kravet på att alla elnätsföretag skulle ha infört effektavgift senast 1 januari 2027. Rubrikerna handlade om hushåll och mindre anslutningar. För de flesta medelstora och stora företag förändrades ingenting: har ni en huvudsäkring över 63 A betalar ni redan för effekt, och det fortsätter ni att göra.
Den här guiden förklarar skillnaden mellan de två abonnemangsformerna, vad stoppet betyder och inte betyder, vad som ingår i ett effektabonnemang och hur ni räknar på rätt abonnerad effekt.
Säkringsabonnemang eller effektabonnemang?
Hur nätavgiften byggs upp beror på hur stor anslutningen är.
Säkringsabonnemang (16–63 A). Den fasta avgiften styrs av huvudsäkringens storlek och den rörliga delen av antalet kWh. Det är den här gruppen, hushåll och mindre verksamheter som butiker, kliniker och små kontor, som kravet på effektavgift främst gällde. Några nätbolag hade redan infört en effektavgift ovanpå, andra planerade att göra det.
Effektabonnemang (över 63 A). Större anslutningar, på lågspänning (0,4 kV) eller högspänning, har sedan länge en tariff där effekten i kW är en egen kostnadspost. Gränsen anges ofta som "över 63 A" och hos vissa nätbolag som "från 80 A", eftersom det är nästa säkringsstorlek. Här finns industri, större fastigheter, livsmedelsbutiker, sjukhus, logistikcenter och serverhallar.
Ni ser vilket abonnemang ni har på nätfakturan. Står det en effektavgift i kr/kW eller en abonnerad effekt har ni effektabonnemang.
Vad stoppet betyder och inte betyder
Energimarknadsinspektionen (Ei) beslutade 2022 genom föreskriften EIFS 2022:1 att alla nätföretag skulle ha en effektavgift senast 1 januari 2027. Regeringens beslut innebär:
- Ei ska upphäva EIFS 2022:1, senast 30 juni 2026.
- Ei ska senast 12 april 2027 lämna förslag på en ny utformning. Enligt uppdraget bör avgiften kopplas till de tider på dygnet då nätet, för säsongen, är högt belastat, och kostnaden ska vara rimlig i förhållande till övriga delar av nätavgiften.
- Fram till dess bestämmer varje nätföretag själv.
Flera nätbolag har tagit bort eller pausat effektavgiften för säkringskunder under 2026, medan andra har den kvar. Pausat är inte samma sak som borttaget. Ett bolag som pausat kan införa avgiften igen när Ei:s nya modell finns.
Det stoppet inte betyder:
- Att effektabonnemang över 63 A försvinner. De omfattades aldrig av ändringen.
- Att nätavgiften blir lägre. Nätbolagets intäkter regleras separat, så kostnaden kan flyttas till fasta avgifter eller kWh-priset.
- Att frågan är avgjord för mindre anslutningar. En ny modell kan komma från 2027 eller senare.
Vad ingår i ett effektabonnemang?
Prislistorna skiljer sig mycket mellan landets cirka 170 nätföretag, både i nivå och i hur effekten mäts. De vanligaste delarna är:
- Fast avgift per år eller månad, oberoende av förbrukning.
- Effektavgift i kr/kW. Antingen på en abonnerad effekt som ni väljer i förväg, eller på den högsta uppmätta effekten varje månad.
- Höglastavgift. En del nätbolag tar ut en extra avgift per kW för den högsta effekten under höglasttid, till exempel vardagar kl 06–22 under vintermånaderna.
- Överuttag. Överstiger den uppmätta effekten den abonnerade debiteras mellanskillnaden, ofta till dubbelt pris per kW.
- Reaktiv effekt. Uttag av reaktiv effekt över en viss andel av den abonnerade aktiva effekten, ofta 50 %, kostar extra.
- Överföringsavgift i öre/kWh, som kan vara högre under höglasttid.
Till detta kommer energiskatten och myndighetsavgifter.
Så mäts effekten
Uppmätt effekt är i de prislistor vi har gått igenom en timmedeleffekt: antalet kWh som gått åt under en timme, uttryckt i kW. En timme med 250 kWh ger 250 kW. Sedan varierar det vilket värde som räknas:
- högsta timmen under månaden
- högsta timmen under höglasttid
- medelvärdet av de två högsta timmarna, per vecka eller från olika månader
- högsta timmen under året, jämfört med abonnerad effekt
Elmätarna mäter och rapporterar i dag i många fall per kvart, och elpriset på day-ahead-marknaden sätts sedan 1 oktober 2025 per kvart. Det betyder inte att nätavgiften räknas per kvart. Kontrollera i er prislista vilket tidsintervall som gäller. Skillnaden spelar roll: en kvart på 400 kW följd av tre kvartar på 200 kW ger en timmedeleffekt på 250 kW. Med kvartsvärden hade toppen blivit 400 kW.
Räkna på rätt abonnerad effekt
Med en abonnerad effekt betalar ni för en nivå hela året. Ligger den för högt betalar ni för kapacitet ni inte använder. Ligger den för lågt betalar ni överuttag.
Exempel: Vi antar ett effektpris på 600 kr per kW och år och överuttag till dubbelt pris, 1 200 kr per kW. Er högsta timme de senaste tolv månaderna var 310 kW.
| Abonnerad effekt | Abonnemang | Överuttag | Summa |
|---|---|---|---|
| 400 kW | 240 000 kr | 0 kr | 240 000 kr |
| 340 kW | 204 000 kr | 0 kr | 204 000 kr |
| 310 kW | 186 000 kr | 0 kr | 186 000 kr |
| 300 kW | 180 000 kr | 12 000 kr | 192 000 kr |
Med dessa antaganden kostar varje kW över behovet 600 kr och varje kW under behovet netto 600 kr extra. Den billigaste nivån ligger nära den faktiska toppen, med en marginal för den tillväxt ni vet kommer. Räkna med ert eget nätbolags priser och regler. Debiteras överuttag per månad eller vecka, eller får nätbolaget höja abonnemanget vid upprepade överuttag, blir underabonnemang dyrare än i tabellen.
Abonnerad effekt kan oftast bara ändras med varsel och ett begränsat antal gånger per år, ibland bara inför nästa kalenderår. Ta reda på när ert fönster för ändring är och lägg in det i kalendern.
Har ni i stället en tariff där ni betalar för den högsta timmen varje månad finns inget abonnemang att justera. Då är det toppen i sig ni ska sänka. Hur ni gör det beskriver vi i Effekttoppar: så sänker ni nätavgiften.
Åtgärdslista
- Ta fram de senaste tre nätfakturorna och notera säkringsstorlek, tariffnamn och vilka effektposter som finns.
- Hämta prislistan och tillämpningsvillkoren för just er tariff från nätbolagets webbplats. Notera hur effekten mäts (timme eller kvart, månad eller år, höglasttid eller dygnet runt).
- Begär timvärden för de senaste tolv månaderna. Sortera fram de tio högsta timmarna och skriv upp veckodag och klockslag.
- Jämför den högsta timmen med er abonnerade effekt. Räkna som i tabellen ovan med era egna priser.
- Kontrollera om ni betalar för reaktiv effekt. Läs mer i Vad är reaktiv effekt?.
- Har ni säkringsabonnemang: fråga nätbolaget om effektavgiften är borttagen eller bara pausad, och vad som gäller 2027.
- Planera nya laster, som laddning, värmepumpar eller ny produktionslinje, innan de kopplas in, inte efter första överuttaget.
- Gå igenom villkoren årligen. Använd Checklista för nätavtalet som stöd.
Läs vidare i klustret
- Effekttoppar: så sänker ni nätavgiften med exempel för 27 branscher
- Effektavgifter i industrin
- Effektavgifter för livsmedelsbutiker
- Effekt i fastigheter: laddning, värmepumpar och samtidighet
Vill ni att någon går igenom er nätfaktura och abonnerade effekt kan Savera göra en oberoende genomgång.
