Gemensamt elabonnemang i BRF: när lönar det sig?

Vad betyder gemensam el?

I de flesta flerbostadshus har varje lägenhet ett eget nätabonnemang med egen mätare från nätbolaget och ett eget elhandelsavtal. Med gemensam el, som ibland kallas kollektiv el eller IMD för el (individuell mätning och debitering), byts det mot ett enda abonnemang för hela fastigheten.

Föreningen köper då all el genom en anslutningspunkt. Föreningen installerar egna mätare i lägenheterna och debiterar varje medlem för den el de faktiskt använt, ofta via avgiftsavin.

Den som bor i huset betalar alltså fortfarande för sin egen förbrukning. Skillnaden är att lägenheternas fasta avgifter till nätbolag och elhandlare försvinner.

Var besparingen kommer ifrån

Besparingen kommer framför allt från tre håll:

• Färre fasta nätavgifter. I stället för en fast avgift per lägenhet betalar föreningen en för hela fastigheten, ofta på ett större abonnemang.
• Färre fasta elhandelsavgifter. Månadsavgifter per lägenhet försvinner.
• Föreningen förhandlar volymen. Hela husets förbrukning upphandlas samlat, vilket kan ge bättre villkor än enskilda hushållsavtal.

Hur stor besparingen blir beror helt på nätbolagets prislista för små lägenhetsabonnemang jämfört med ett större abonnemang. Prisskillnaden varierar mycket mellan nätbolag, så räkna alltid på er egen nätägares aktuella prislista.

Exempel: En förening har 40 lägenheter. Om den fasta nätavgiften per lägenhet är 1 500 kr per år och den fasta elhandelsavgiften 400 kr per år betalar medlemmarna tillsammans 40 × 1 900 = 76 000 kr per år i fasta avgifter. Om föreningens gemensamma abonnemang efter övergången kostar 20 000 kr per år mer än i dag, och mätning och debitering kostar 15 000 kr per år, blir nettot 76 000 − 20 000 − 15 000 = 41 000 kr per år. Investeringen i mätare och elarbeten ska ställas mot det beloppet. Siffrorna är ett räkneexempel.

Vad det kostar och vad som kan gå fel

• Investering. Ombyggnad av elcentraler, nya mätare i varje lägenhet, eventuellt större huvudsäkring och projektering. Begär fasta offerter.
• Löpande kostnader. Mätinsamling, debitering, service och framtida mätarbyten.
• Större abonnemang. Hela husets effekt samlas på en anslutning. Med en huvudsäkring över 63 A blir det ofta ett effektabonnemang med abonnerad effekt och risk för överuttag. Se Effekttoppar: sänk nätavgiften.
• Föreningen tar över ansvar. Mätning, debitering och kontakt med medlemmar om fel blir föreningens sak, även om en leverantör sköter det praktiskt.
• Medlemmarna kan inte välja eget elavtal så länge lägenheterna inte har egna abonnemang hos nätbolaget.

Reglerna: kontrollera innan ni bestämmer er

Det här är den del där styrelsen behöver vara försiktig, eftersom reglerna är på väg att förändras.

Nät inom byggnaden. I dag regleras vilka interna elnät som får användas utan nätkoncession av förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession, ofta kallad IKN-förordningen. Den tillåter bland annat nät på eller inom en byggnad, och överföring för någon annans räkning på ett sådant nät under vissa förutsättningar. Om föreningens nät sträcker sig mellan flera byggnader eller över gatumark kan det bli en annan bedömning.

Ny lagstiftning från 2027. Riksdagen har beslutat om nya lagar om elsystemet som ersätter ellagen den 1 januari 2027, bland annat en lag om elektriska ledningar. Undantagen från kravet på nätkoncession ska enligt den nya lagen meddelas av regeringen. Enligt riksdagens författningsdatabas upphör IKN-förordningen vid samma tidpunkt. Vad som ersätter den, och om villkoren för gemensam el i flerbostadshus ändras, bör ni kontrollera hos Energimarknadsinspektionen innan ni fattar beslut.

Fritt val av elleverantör. EU:s elmarknadsdirektiv ger konsumenter rätt att välja elleverantör. Energimarknadsinspektionen har föreslagit att det ska gälla även i interna nät, vilket branschorganisationer för bostadsrättsföreningar och fastighetsägare har kritiserat. Följ frågan, eftersom den kan påverka gemensam el som modell.

Moms. Skatteverket anger att en förening som debiterar medlemmarna efter faktisk förbrukning ska lägga på moms på hela beloppet, även på delar som avser fasta kostnader. Föreningen kan då i vissa fall dra av moms på den el som säljs vidare och på mätutrustning, men inte på el-system i byggnader med enbart bostäder. Stäm av upplägget med ekonomisk förvaltare eller revisor.

Nätbolaget. Kontakta nätbolaget tidigt. Fråga om de godtar övergången, vilken anslutning och vilket abonnemang som blir aktuellt, vad det kostar och hur lägenheternas abonnemang avslutas.

Beslutsprocessen i föreningen

1. Förstudie. Styrelsen tar fram förbrukning, nuvarande fasta avgifter per lägenhet och nätbolagets prislista. Räkna på besparing och återbetalningstid.
2. Juridisk och ekonomisk kontroll. Läs stadgarna. Årsavgiften ska beräknas enligt grunder i stadgarna, och debitering efter förbrukning kan kräva att stadgarna tillåter det. En ändring av stadgarna kräver stämmobeslut. Ta hjälp av förvaltare eller jurist.
3. Information till medlemmarna. Förklara vad som ändras: egna elavtal upphör, elen debiteras via föreningen och medlemmarna kan inte längre välja leverantör.
4. Stämmobeslut. Låt stämman ta ställning till investeringen och debiteringsmodellen. Det ger legitimitet även om styrelsen formellt skulle kunna besluta själv.
5. Upphandling. Offerter på installation och mätning, och ett nytt elhandelsavtal för hela volymen. Se Elavtal för BRF.
6. Övergång. Planera hur medlemmarnas befintliga avtal sägs upp. Bundna avtal kan ha villkor vid uppsägning.

När lönar det sig?

Gemensam el är oftast mest intressant när föreningen har många lägenheter med låg förbrukning, när nätbolagets fasta avgift per lägenhet är hög och när elcentralerna ändå ska renoveras. Det kan också underlätta laddplatser och solceller, eftersom hela husets el går genom en anslutning. Se Laddplatser i BRF.

Det är mindre intressant om föreningen är liten, om ombyggnaden blir dyr eller om reglerna för interna nät ändras på ett sätt som påverkar modellen.

Det här kan ni göra i dag

• Be några medlemmar visa sin nätfaktura och notera den fasta avgiften per år.
• Multiplicera med antalet lägenheter. Det är taket för vad föreningen kan spara på nätet.
• Hämta nätbolagets prislista för det abonnemang hela huset skulle behöva.
• Ställ frågan till nätbolaget skriftligt om förutsättningarna för gemensam mätning i er fastighet.

Savera kan göra en oberoende kalkyl för gemensam el utifrån föreningens förbrukning och nätbolagets prislista.