Grundvärme i kyrkan: så påverkar temperaturen elkostnaden

Temperaturen är församlingens största elfråga

I en eluppvärmd kyrka står uppvärmningen för huvuddelen av elförbrukningen. Det gör temperaturstrategin till det beslut som påverkar elkostnaden mest, mer än valet av elavtal. Samtidigt är det ett beslut som inte bara handlar om pengar. Byggnaden, inventarierna och orgeln påverkas av hur kyrkan värms.

Den här guiden beskriver hur grundvärme, uppvärmning inför förrättningar och fukt hänger ihop med elkostnaden. Den ersätter inte en bedömning av antikvarie, konservator eller orgelbyggare för just er kyrka.

Två sätt att värma en kyrka

Grundvärme är den temperatur kyrkan håller när den inte används. Den går dygnet runt under hela uppvärmningssäsongen och står därför för en stor del av förbrukningen.

Tillfällig uppvärmning är när temperaturen höjs inför gudstjänst, dop, vigsel eller begravning och sedan sänks igen.

Ju lägre grundvärme, desto mindre energi går åt under de timmar kyrkan står tom. Men desto mer behöver kyrkan värmas upp inför varje förrättning, och desto längre tid tar det.

Vad källorna säger om nivåer

Det finns ingen enskild temperatur som gäller för alla kyrkor, och rekommendationerna skiljer sig åt.

• Länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och Örebro län anger i en vägledning från 2021 att grundvärmen bör hållas så låg som möjligt, omkring 10–13 °C, men inte så låg att det finns risk för frost, och att temperaturen inte bör överstiga 18–20 °C när kyrkan värms upp. För kyrkor med känsliga inventarier anges en relativ luftfuktighet på 40–60 procent över året, med så små variationer som möjligt.
• Flera församlingar i Skara stift har gått längre. Ett pastorat sänkte grundtemperaturen i de flesta kyrkor till 5 °C och stängde av värmen helt i vissa kyrkor under en del av vintern. Ett annat sänkte till omkring 4 °C och senare lägre i kyrkor med avfuktare. Båda styrde i stället på luftfuktighet och rapporterade ungefär halverad förbrukning för uppvärmningen.
• Riksantikvarieämbetet har gett ut rapporten Att sluta värma en kyrka om vad en kraftig temperatursänkning innebär.

Det praktiska rådet är detsamma i alla källor: beslut om sänkt temperatur ska bygga på mätning och på en bedömning av byggnaden och inventarierna, inte på en siffra från en annan kyrka.

Fukten styr mer än temperaturen

När temperaturen sänks stiger den relativa luftfuktigheten. Det är fukten, inte kylan i sig, som ger risk för mögel, sprickor i trä och skador på målningar och textilier. Erfarenheterna från Skara stift är att problemen främst uppstod när fukten inte kontrollerades.

Därför kombineras sänkt grundvärme ofta med:

• Mätare för temperatur och fukt som loggar över tid
• Avfuktare som styrs på luftfuktighet i stället för att höja värmen
• Styrning som startar värmen bara om fukten inte kan hållas på annat sätt
• Varma förvaringsutrymmen för känsliga textilier

Avfuktning använder också el, men oftast betydligt mindre än att värma hela kyrkorummet för att sänka fukten.

Orgeln

Orgeln är ofta kyrkans mest känsliga inventarie. Snabba förändringar i temperatur och fukt kan påverka stämning, trä och läder. Vi har inte hittat en allmängiltig källa för vilka nivåer som gäller, och orglar skiljer sig mycket åt. Rådfråga den orgelbyggare som sköter instrumentet innan ni ändrar grundvärme eller uppvärmningstider, och be om rekommendationer för just er orgel.

Effekttoppen inför förrättningen

Här möts temperaturstrategin och nätavgiften. När en kall kyrka ska värmas upp inför en begravning en vinterdag går all värme på full effekt i flera timmar. Länsstyrelsernas vägledning anger att en tillfällig uppvärmning kan ta ungefär 6–12 timmar.

För en kyrka med effektabonnemang, vanligen när huvudsäkringen är över 63 A, är den högsta timeffekten avgörande. Överstiger den uppmätta effekten den abonnerade tar nätbolaget ofta ut överuttagsavgift. En enda uppvärmning en kall dag kan sätta årets topp.

Det går ofta att minska toppen utan att kyrkan blir kallare vid förrättningen:

• Börja uppvärmningen tidigare med lägre effekt i stället för full effekt de sista timmarna.
• Undvik att värma flera byggnader samtidigt som ligger på samma anslutning.
• Ta inte i för mycket. En lägre måltemperatur vid förrättningen sänker både energi och effekt. Ett pastorat i Skara stift sänkte från 21 till 19 °C vid förrättningar.
• Kontrollera styrningen. Ett värmesystem som slår på allt samtidigt ger högre topp än ett som stegar in.

Läs mer i Effekttoppar: sänk nätavgiften och effektavgifter för företag.

Räkna på er egen kyrka

Exempel: En kyrka förbrukar 80 000 kWh per år, varav i ett räkneexempel 60 000 kWh går till grundvärme. Om en sänkt grundtemperatur med styrd avfuktning minskar grundvärmen med en tredjedel sparas 20 000 kWh. Med 36,0 öre/kWh i energiskatt och ett antaget elpris inklusive påslag på 80 öre/kWh blir det 20 000 × 1,16 = 23 200 kr per år före moms och nätets överföringsavgift. Avfuktarens förbrukning ska dras av.

Siffrorna är exempel. Den faktiska effekten beror på byggnaden, värmesystemet och hur ofta kyrkan används.

Tillstånd och kulturvärden

Kyrkobyggnader är skyddade enligt kulturmiljölagen. Enligt länsstyrelsernas vägledning krävs tillstånd från länsstyrelsen för väsentliga ändringar, till exempel installation av ny värmekälla, avfuktare eller byte av radiatorer. Att ändra inställningen på befintlig värme kräver normalt inget tillstånd, men installationer för att styra eller avfukta kan göra det. Kontakta stiftet och länsstyrelsen tidigt.

Det här kan ni göra i dag

• Ta reda på vilken grundtemperatur som är inställd i varje kyrka och vem som beslutade den.
• Låna eller köp en logger för temperatur och fukt och låt den gå en vinter. Flera stift lånar ut sådana.
• Begär timvärden från nätbolaget och se när årets högsta timme inträffade. Var det en uppvärmning inför en förrättning?
• Fråga orgelbyggaren vilka förändringar instrumentet tål.
• Ta upp temperaturstrategin med stiftets antikvarie eller fastighetsavdelning innan ni ändrar något.

Läs även Sällan använda kyrkor och kapell och Elavtal för kyrkor och församlingar.

Savera kan räkna på hur församlingens temperaturstrategi påverkar elkostnad och nätavgift, som underlag för beslut tillsammans med stiftet.