Sällan använda kyrkor och kapell: sänk de fasta elkostnaderna

Byggnader som kostar även när de står tomma

Många församlingar har kyrkor och kapell som används ett fåtal gånger per år: en sommarkyrka, ett gravkapell, en kyrka som öppnas vid begravningar och högtider. Förbrukningen kan vara låg, men elräkningen blir sällan noll.

Det beror på att en stor del av kostnaden är fast. Nätbolaget tar betalt för anslutningen oavsett hur mycket el som används, och elhandlaren kan ta ut en månadsavgift per anläggning. Till det kommer grundvärmen som hålls under vintern.

För en sällan använd byggnad kan de fasta avgifterna vara en stor del av den totala elkostnaden. Det är också den del som oftast går att påverka utan att ändra hur byggnaden används.

Vad består den fasta kostnaden av?

• Fast nätavgift. Ett årsbelopp som styrs av säkringsstorleken eller, för större anslutningar, av abonnerad effekt i kr/kW.
• Effektavgift. Vissa nätbolag tar ut avgift efter högsta effekt. Flera nätbolag har pausat eller tagit bort effektavgiften för säkringskunder 16–63 A under 2026, medan andra har kvar den. Pausat är inte samma sak som borttaget.
• Fast avgift i elhandelsavtalet. Månadsavgift per anläggning, ibland fakturaavgift.
• Grundvärme och annan baslast. Värme, avfuktning, nödbelysning, larm och ibland utebelysning som går året runt.

Säkringsstorleken

Säkringen dimensionerades när kyrkan fick sitt nuvarande värmesystem, ibland för länge sedan. Om värmen sedan bytts, om elradiatorer kompletterats med värmepump eller om kyrkan används mindre kan säkringen vara större än behovet.

Ett steg ned i säkringsstorlek kan sänka den fasta nätavgiften varje år. Men säkringen måste räcka för den högsta last som faktiskt uppstår, och det är ofta när kyrkan värms upp inför en förrättning. En säkring som löser ut under en begravning är ett större problem än en något högre nätavgift.

Gör därför så här:

1. Begär timvärden för de senaste två åren från nätbolaget.
2. Leta upp den högsta timmen. Den ligger nästan alltid under en uppvärmning inför en gudstjänst eller förrättning en kall dag.
3. Låt en behörig elinstallatör bedöma om en mindre säkring räcker, med marginal för start av värme och fläktar.
4. Fråga nätbolaget vad bytet kostar och vad den nya fasta avgiften blir. Byte av säkring kan ha en engångsavgift och villkor om hur ofta det får ske.

Exempel: En kapellbyggnad förbrukar 12 000 kWh per år. Den fasta nätavgiften för nuvarande säkring är i ett räkneexempel 9 000 kr per år, och för ett steg mindre 5 500 kr. Elhandlarens månadsavgift är 60 kr, alltså 720 kr per år. Att sänka säkringen sparar 3 500 kr per år. Avgiften för bytet ska ställas mot det beloppet. Kontrollera era egna nivåer i nätbolagets prislista, eftersom priserna skiljer sig mycket mellan nätbolag.

Mätpunkterna

Gå igenom alla mätpunkter som församlingen betalar för. Det är vanligt att hitta:

• Separata mätpunkter för kyrka, bårhus, förråd och utebelysning på samma tomt
• Mätpunkter för byggnader som inte längre används eller har sålts
• Gamla anslutningar för en byggbod eller ett tillfälligt evenemang som aldrig avslutats

Varje mätpunkt har sin egen fasta nätavgift och ofta en egen avgift hos elhandlaren. Om två mätpunkter på samma fastighet kan slås samman till en kan det spara en hel fast avgift, men sammanslagning kräver elarbete och nätbolagets medverkan. Räkna på återbetalningstiden.

En mätpunkt för en byggnad som är helt avvecklad kan ofta sägas upp. Kontrollera först att ingenting, till exempel larm eller frostskydd, fortfarande behöver el.

Grundvärmen i sällan använda byggnader

I en sällan använd kyrka är grundvärmen ofta den största delen av förbrukningen. Flera församlingar har sänkt grundtemperaturen kraftigt i kyrkor som används sällan och i vissa fall stängt av värmen helt under delar av vintern, med styrning av luftfuktigheten i stället. Det kan halvera förbrukningen i de berörda byggnaderna, men det ska göras med hänsyn till fukt, inventarier och orgel. Läs mer i Grundvärme i kyrkan.

Ändrar ni värmestrategin påverkar det också effekten. En kall kyrka som värms upp snabbt inför en begravning kan ge en högre effekttopp än en kyrka som hålls tempererad. Det påverkar i sin tur vilken säkring som behövs. Gör därför värmebeslutet först och säkringsbeslutet sedan.

Elhandelsavtalet för små anläggningar

Små anläggningar glöms ofta bort i upphandlingen. Se till att alla mätpunkter, även de minsta, ingår i församlingens samlade avtal med samma villkor och samma slutdatum. Då slipper ni att små anläggningar ligger kvar på dyrare villkor efter en automatisk förlängning. Se Elavtal för kyrkor och församlingar och förlängningsfällor i elavtal.

Checklista för varje sällan använd byggnad

• Hur många gånger per år används byggnaden, och vilka månader?
• Vilken säkring eller abonnerad effekt har den, och vad är den fasta nätavgiften?
• Vilken var den högsta timeffekten de senaste två åren, och när inträffade den?
• Finns det fler mätpunkter på samma fastighet?
• Vilka fasta avgifter tar elhandlaren ut?
• Vilken grundtemperatur hålls, och vem har beslutat den?
• Vad behöver el året runt: larm, avfuktare, nödbelysning?

Det här kan ni göra i dag

Ta fram senaste årets nätfaktura för en sällan använd byggnad och dela upp beloppet i fast och rörlig del. Om den fasta delen är större än den rörliga är byggnaden en bra kandidat för en genomgång av säkring och mätpunkter. Fortsätt sedan med checklistan ovan, byggnad för byggnad. Se också Checklista för nätavtalet.

Savera kan gå igenom församlingens nätabonnemang och mätpunkter och peka ut var de fasta kostnaderna går att sänka.