Dolda påslag i elavtalet: så hittar ni dem på fakturan
Påslag, månadsavgifter och tillval syns sällan i offerten men summerar till tusentals kronor per år. Så läser ni fakturan, vad ni ska fråga leverantören och hur det ser ut i just er bransch.
Vad är ett påslag?
Ett rörligt elavtal består av två delar: spotpriset från elbörsen och leverantörens påslag ovanpå. Spotpriset är detsamma för alla i samma elområde. Påslaget är det enda leverantören själv bestämmer, och därför är det där skillnaden mellan ett bra och ett dyrt avtal ligger.
Problemet är att påslaget sällan står som en enda tydlig rad. Det kan delas upp i flera poster, byggas in i ett totalpris eller dyka upp först efter ett år.
Fem ställen där kostnaden brukar gömma sig
- Påslag i öre/kWh. Den synliga delen. Jämför alltid i öre per kWh, aldrig i procent eller som totalbelopp.
- Procentuellt påslag. Ett påslag i procent av spotpriset växer när priset stiger. En vintermånad med höga priser blir dubbelt dyr.
- Profilkostnad. Har ni ett avtal med månadsmedelpris tar leverantören ofta betalt för att er förbrukning ligger på dyrare timmar än snittet. Posten kan heta profilpåslag, volymjustering eller balanskostnad.
- Fasta avgifter. Månadsavgift per anläggning, fakturaavgift, pappersfaktura och avgift för app eller portal. Med många mätpunkter blir det snabbt stora belopp.
- Tillval. Ursprungsmärkt el, klimatkompensation eller prisbevakning kan vara rimliga köp, men de ska vara prissatta separat så att ni kan välja bort dem.
Så läser ni fakturan
Lägg tre fakturor från olika årstider bredvid varandra och räkna ut vad ni faktiskt betalat per kWh för elhandeln, exklusive nätavgift och energiskatt. Jämför det med månadens spotpris i ert elområde. Skillnaden är ert verkliga påslag, oavsett vad raderna heter.
Första gången ni gör övningen är det vanligt att skillnaden är större än det påslag som står i avtalet. Då ligger resten i någon av posterna ovan.
Röda flaggor i avtalstexten
- Priset hänvisar till leverantörens vid var tid gällande prislista
- Påslaget redovisas inte separat utan ingår i ett totalpris
- Påslaget får justeras under avtalstiden
- Avtalet förlängs automatiskt med samma villkor
Vad ni ska fråga leverantören
- Vilket påslag i öre/kWh betalar vi, och vilka andra avgifter tillkommer per månad och per anläggning?
- Tas profil- eller balanskostnad ut separat, och hur beräknas den?
- Kan påslaget ändras under avtalstiden?
Be om svaret skriftligt. En leverantör som inte vill specificera sina avgifter har oftast skäl att låta bli.
Tipset: Räkna om alla offerter till kostnad per år med er egen förbrukning. Ett lågt påslag med höga fasta avgifter kan bli dyrare än det omvända.
Så ser det ut i olika branscher
Påslagen fungerar likadant överallt, men var de gömmer sig beror på hur verksamheten använder el. Välj er bransch för ett räkneexempel och den fälla vi oftast ser.
- Energirådgivning för restauranger
Exempel: En restaurang som använder 150 000 kWh per år och betalar 6 öre i påslag lägger 9 000 kr om året bara på påslaget. Med 2,5 öre blir det 3 750 kr. Avtalet tecknades ofta i samband med att lokalen togs över och har aldrig jämförts, och när el och nät står på samma faktura är påslaget svårt att se. Fördjupning: Dolda påslag i restaurangens elavtal.
- Energirådgivning för hotell
Exempel: Ett hotell på 600 000 kWh per år har toppar på morgonen när frukost, duschar och tvätteri går samtidigt, och på kvällen. Med månadsmedelpris tar leverantören ofta ut en profilkostnad för just de timmarna. 2 öre i profilkostnad motsvarar 12 000 kr per år. Fråga om posten och jämför mot ett avtal med timpris.
- Energirådgivning för industriföretag
Exempel: För ett industriföretag på 3 000 000 kWh per år är varje öre värt 30 000 kr. Hos större förbrukare gömmer sig kostnaden sällan i själva påslaget utan i handelsavgifter, balanskostnader och marginaler på de volymer som prissäkras. Be om en specifikation per post. Fördjupning: Genomlysning av industrins elavtal.
- Energirådgivning för fastighetsägare
Exempel: Ett fastighetsbolag med 40 mätpunkter och en månadsavgift på 49 kr per anläggning betalar 23 520 kr om året innan en enda kWh har förbrukats. Avgiften syns inte på enskilda fakturor men blir tydlig när hela portföljen läggs ihop. Fördjupning: Så granskas fastighetsbolagets elräkningar.
- Energirådgivning för bostadsrättsföreningar
Exempel: En förening som använder 120 000 kWh per år och betalar 6 öre i påslag lägger 7 200 kr om året på påslaget. Har elavtalet upphandlats via föreningens förvaltare redovisas ofta bara ett totalpris, och då ser styrelsen inte hur stor del som är påslag. Be förvaltaren om påslaget i öre/kWh. Fördjupning: Elavtal för bostadsrättsföreningar.
- Energirådgivning för butiker & handel
Exempel: En butik i ett köpcentrum som använder 120 000 kWh per år får ofta elen vidarefakturerad av hyresvärden. Då kan det finnas ett administrativt påslag i vidarefaktureringen ovanpå hyresvärdens eget påslag. 5 öre totalt motsvarar 6 000 kr om året. Be hyresvärden redovisa hur elkostnaden räknas fram.
- Energirådgivning för livsmedelsbutiker
Exempel: En livsmedelsbutik på 450 000 kWh per år har en jämn last från kyl och frys dygnet runt. Ursprungsmärkt el är ofta ett krav från kedjan, men tillvalet prissätts olika hos olika leverantörer. 1 öre extra för ursprungsgarantier motsvarar 4 500 kr per år. Kräv att tillvalet redovisas separat så att det går att jämföra.
- Energirådgivning för jordbruk & lantbruk
Exempel: En gård med tre anläggningar, bostad, ladugård och spannmålstork, betalar fasta månadsavgifter för alla tre. Torken går kanske några veckor per år, men avgiften tas ut tolv månader. Se också över om elen i produktionen kan ge återbetalning av energiskatt, det är en separat fråga från påslaget.
- Energirådgivning för kontor & kontorshotell
Exempel: Ett kontor på 200 000 kWh per år har ofta ett avtal där priset hänvisar till leverantörens vid var tid gällande prislista. Det betyder att påslaget kan höjas utan att avtalet sägs upp. 3 öre högre påslag motsvarar 6 000 kr om året. Byt till ett avtal där påslaget står i avtalet och inte kan ändras under avtalstiden.
- Energirådgivning för logistikföretag
Exempel: Ett logistikföretag som elektrifierar truckar och lastbilar kan gå från 400 000 till 800 000 kWh på några år. Påslaget förhandlades när volymen var hälften så stor. 3 öre på 800 000 kWh motsvarar 24 000 kr per år, och med den nya volymen finns utrymme för ett lägre påslag.
- Energirådgivning för fastighetsförvaltare
Exempel: En förvaltare som upphandlar el åt 20 fastigheter med totalt 2 000 000 kWh per år hanterar ett påslag där varje öre är värt 20 000 kr. Uppdragsgivarna förväntar sig att se vad de betalar för. Redovisa påslag, fasta avgifter och eventuella arvoden var för sig per fastighet.
- Energirådgivning för vårdcentraler
Exempel: En vårdcentral på 150 000 kWh per år med ett påslag på 8 procent av spotpriset betalar 8 000 kr i påslag ett år när spotpriset ligger på 67 öre. Stiger snittpriset till 130 öre blir påslaget 15 600 kr, trots att leverantörens kostnad inte har ändrats. Byt till ett fast påslag i öre/kWh.
- Energirådgivning för sjukhus
Exempel: För ett sjukhus på 10 000 000 kWh per år motsvarar 0,5 öre 50 000 kr om året. På den volymen tar leverantören ofta ut balans- och obalanskostnader som en egen post. Be om att posten specificeras och jämförs mellan anbuden, annars går det inte att avgöra vilket erbjudande som faktiskt är billigast.
- Energirådgivning för tandläkarkliniker
Exempel: En tandläkarklinik på 40 000 kWh per år betalar 59 kr i månadsavgift, alltså 708 kr per år. Det låter lite, men det motsvarar nästan 2 öre per kWh. För små förbrukare väger de fasta avgifterna ofta tyngre än själva påslaget, så jämför den totala årskostnaden.
- Energirådgivning för äldreboenden
Exempel: Ett äldreboende på 350 000 kWh per år som byggt ut eller bytt ägare kan ha en anläggning som aldrig kopplats till avtalet. Den hamnar då på ett anvisat avtal, som ofta är betydligt dyrare. En byggnad på 40 000 kWh med 20 öre högre pris kostar 8 000 kr extra per år. Kontrollera att alla anläggnings-ID finns med i avtalet.
- Energirådgivning för åkerier
Exempel: Ett åkeri som installerar laddning för ellastbilar får ofta en ny anläggning vid depån. Om den inte läggs in i det befintliga avtalet hamnar den på leverantörens standardpris eller ett anvisat avtal. Med 150 000 kWh laddning per år blir 10 öre i prisskillnad 15 000 kr.
- Energirådgivning för bilhandlare
Exempel: En bilhandlare med tre anläggningar har ofta tre olika elavtal med olika påslag, tecknade vid olika tidpunkter. Med totalt 300 000 kWh per år och 2 öre i snittskillnad mot bästa avtalet blir det 6 000 kr om året. Samla anläggningarna i ett avtal med ett gemensamt påslag.
- Energirådgivning för bilverkstäder
Exempel: En bilverkstad på 100 000 kWh per år med ett avtal tecknat via telefonförsäljning har ofta både högre påslag och flera fasta avgifter. 7 öre i stället för 2,5 öre motsvarar 4 500 kr per år. Be om den fullständiga prislistan skriftligt och kontrollera vad som faktiskt står i avtalet.
- Energirådgivning för bagerier
Exempel: Ett bageri på 300 000 kWh per år använder mycket el tidigt på morgonen, när spotpriset ofta är lägre än på förmiddagen. Med månadsmedelpris betalar bageriet ändå snittpriset och får inte del av de billigare timmarna. Med timpris kan profilen bli en fördel i stället för en kostnad.
- Energirådgivning för gym & träningsanläggningar
Exempel: Ett gym på 200 000 kWh per år har ofta flera små avgifter vid sidan av påslaget: månadsavgift, fakturaavgift och avgift för leverantörens app. Tillsammans kan de bli 1 500–2 000 kr per år per anläggning. För en kedja med tio anläggningar blir det snabbt 20 000 kr.
- Energirådgivning för spa & badhus
Exempel: Ett badhus på 1 500 000 kWh per år med fastprisavtal ser inget påslag på fakturan, eftersom det ingår i det fasta priset. Jämför avtalets pris med terminspriset för samma period när avtalet tecknades. Skillnaden är leverantörens påslag och riskpremie. 3 öre motsvarar 45 000 kr per år.
- Energirådgivning för camping & campingsplatser
Exempel: En camping på 150 000 kWh per år använder det mesta av elen maj–september, när spotpriset i regel är lägre. Ett fastprisavtal räknas däremot fram utifrån ett helårspris där vintermånaderna väger in. Då betalar campingen för en vinterrisk den knappt har. Jämför fastpriset med vad sommarmånaderna hade kostat på rörligt.
- Energirådgivning för lagerlokaler
Exempel: En lagerlokal på 300 000 kWh per år tas ofta över med det elavtal som förra hyresgästen hade. Ingen har förhandlat det för den egna verksamheten. 4 öre i onödigt påslag motsvarar 12 000 kr per år. Kontrollera avtalet vid tillträdet och säg upp det i tid om det inte passar.
- Energirådgivning för skolor & förskolor
Exempel: En friskola på 400 000 kWh per år med en förvaltad prisprodukt från leverantören betalar ofta en förvaltningsavgift ovanpå påslaget. 2 öre i förvaltningsavgift motsvarar 8 000 kr per år. Fråga vad förvaltningen faktiskt innebär och jämför med ett avtal utan avgiften.
- Energirådgivning för serverhallar & datacenter
Exempel: En serverhall på 10 000 000 kWh per år har en nästan helt platt last, vilket är billigt för leverantören att hantera. Ändå får många samma påslag och profilkostnad som verksamheter med ojämn last. 0,3 öre motsvarar 30 000 kr per år. Kräv att den platta profilen speglas i priset.
- Energirådgivning för kylanläggningar
Exempel: En kylanläggning på 1 000 000 kWh per år har ofta ett flerårigt avtal där påslaget indexeras varje år. Efter tre år kan påslaget ligga flera öre högre än när avtalet tecknades. 2 öre motsvarar 20 000 kr per år. Läs indexklausulen och be om ett påslag som ligger fast under hela avtalstiden.
- Energirådgivning för kyrkor & församlingar
Exempel: En församling på 300 000 kWh per år använder en stor del av elen under oktober–mars, när priserna är som högst. Ett procentuellt påslag slår därför hårdast just då. Församlingen har också ofta flera sällan använda byggnader med var sin månadsavgift. Fördjupning: Elavtal för kyrkor och församlingar.