Laddplatser i BRF: så påverkar de elavtal och nätabonnemang

Laddplatser förändrar föreningens elprofil

En bostadsrättsförening har oftast en jämn och förutsägbar elförbrukning. Laddplatser ändrar det. En laddbox på 11 kW drar på en timme 11 kWh, och när flera bilar kopplas in samtidigt efter arbetsdagen uppstår effekttoppar som föreningen inte haft tidigare.

Det påverkar tre saker: nätabonnemanget, elhandelsavtalet och hur kostnaden fördelas mellan medlemmarna. Den här guiden handlar om de ekonomiska och avtalsmässiga frågorna. Den tekniska dimensioneringen ska alltid göras av en behörig elinstallatör.

Huvudsäkring och abonnerad effekt

Föreningens anslutning har en gräns, antingen en huvudsäkring i ampere eller en abonnerad effekt i kW.

• Säkringsabonnemang upp till 63 A. Avgiften styrs främst av säkringsstorleken. En del nätbolag har dessutom effektavgift, medan flera har pausat eller tagit bort den under 2026. Kontrollera vad som gäller hos ert nätbolag.
• Över 63 A. Föreningen har troligen ett effektabonnemang med abonnerad effekt i kr/kW per år. Överstiger den uppmätta effekten det abonnerade tar nätbolaget ofta ut en överuttagsavgift som kan vara dubbelt så hög per kW. Abonnerad effekt kan oftast bara ändras med varsel och ett begränsat antal gånger per år.

Att höja huvudsäkringen eller abonnemanget för att ge plats åt laddningen kostar varje år, oavsett hur mycket laddplatserna används. Därför är det värt att först se hur mycket effekt som faktiskt finns kvar.

Exempel: En förening har en högsta timeffekt på 40 kW en kall vinterkväll. Tio laddplatser på 11 kW skulle i värsta fall kunna lägga till 110 kW om alla laddar samtidigt. Med lastbalansering som begränsar laddningen till den effekt som finns över, till exempel 30 kW totalt, behövs ingen höjning. Utan styrning kan föreningen behöva ett betydligt större abonnemang.

Lastbalansering

Lastbalansering betyder att laddboxarna fördelar en begränsad effekt mellan bilarna. Dynamisk lastbalansering mäter dessutom fastighetens övriga last och sänker laddningen när huset drar mer.

För föreningen är frågan ekonomisk: vad kostar det att höja abonnemanget varje år, jämfört med att begränsa laddeffekten? De flesta bilar står parkerade hela natten, så en lägre effekt per bil räcker ofta. Be installatören redovisa vilken total effekt systemet kan begränsas till och hur det samspelar med huvudsäkringen. Läs mer om effekt och nätavgift i Effektavgift för fastigheter med laddning.

Elhandelsavtalet

Laddningen ökar föreningens volym, ibland kraftigt. Det har två följder:

• Avtalet kan behöva ses över. Ett fastprisavtal är tecknat för en viss volym. Fråga leverantören hur avvikelser från avtalad volym prissätts.
• Tidpunkten spelar roll. Laddning sker ofta på kvällen, när spotpriset ofta är högre än mitt i natten. Med rörligt avtal och timpris kan schemaläggning till natten sänka kostnaden. Med månadsmedelpris kan leverantören ta ut en profilkostnad för att er förbrukning ligger på dyrare timmar.

Se även Elavtal för BRF.

Debitering av laddel till medlemmarna

Alla medlemmar har inte elbil. Därför är principen i de flesta föreningar att den som laddar ska betala för elen. Några vanliga upplägg:

• Fast avgift per laddplats. Enkelt, men den som laddar lite subventionerar den som laddar mycket.
• Debitering efter mätt förbrukning. Laddboxarna mäter varje plats och föreningen fakturerar, ofta via avgiftsavin eller ett laddoperatörssystem.
• Extern laddoperatör. En operatör sköter debitering och betalning mot en avgift. Granska avtalets löptid, uppsägningsvillkor och vem som äger utrustningen.

Sätt priset per kWh så att det täcker hela kostnaden: elhandel, påslag, nätets rörliga del, energiskatt och moms, plus en del för abonnemang, underhåll och administration. Annars betalar övriga medlemmar indirekt via årsavgiften.

Exempel: Laddplatserna förbrukar 30 000 kWh per år. Energiskatten är 36,0 öre/kWh exklusive moms, alltså 10 800 kr per år. Föreningen har inte rätt till nedsatt energiskatt för laddelen. Tas laddelen med i kalkylen för ett genomsnittligt totalpris men debiteras för lågt, till exempel 20 öre/kWh under kostnaden, blir underskottet 6 000 kr per år som alla medlemmar bär.

Moms

Skatteverket anger att en förening som fakturerar faktisk förbrukning av el ska lägga på moms, och att föreningen under vissa förutsättningar kan dra av moms på installation av laddstolpar. Det gäller om föreningen tar ut moms på parkeringshyran eller fakturerar laddelen efter individuell mätning. Ingår laddplatserna i en momsfri verksamhet får föreningen inte göra avdrag. Momsfrågan är detaljerad, så stäm av med föreningens ekonomiska förvaltare eller revisor innan ni bestämmer debiteringsmodell.

Stöd

Naturvårdsverket har haft stöd för laddpunkter som bostadsrättsföreningar kan söka. Villkor, belopp och om stödet är öppet varierar, och arbetet får i vissa fall inte ha påbörjats innan ansökan. Kontrollera aktuella regler hos Naturvårdsverket innan ni beställer. Se även Stöd och avdrag för energi.

Frågor att ställa innan ni beslutar

• Vilken högsta timeffekt har föreningen i dag, enligt nätbolagets mätdata?
• Vilken huvudsäkring eller abonnerad effekt har vi, och vad kostar ett steg upp per år?
• Kan laddsystemet begränsa den totala effekten, och till vilken nivå?
• Hur mäts och debiteras laddelen, och täcker priset alla kostnader?
• Hur prissätter elhandlaren den ökade volymen?
• Vem äger och underhåller utrustningen, och hur länge binder vi oss?

Det här kan ni göra i dag

Begär timvärden för de senaste tolv månaderna från nätbolaget och leta upp den högsta timmen. Jämför den med föreningens huvudsäkring eller abonnerade effekt. Skillnaden visar ungefär hur mycket utrymme som finns för laddning innan abonnemanget behöver ändras.

Savera kan räkna på hur laddplatserna påverkar föreningens nät- och elhandelsavtal och vilket debiteringspris som täcker kostnaderna.