Elbudget i BRF: så räknar styrelsen och förklarar för medlemmarna

Varför elbudgeten är svår att träffa

Elkostnaden är en av få stora poster i föreningens budget som kan ändras snabbt. Räntor och förvaltningsarvode går att förutse. Elpriset kan däremot skilja mycket mellan två vintrar, och den skillnaden måste täckas av årsavgiften eller föreningens kassa.

Målet är inte att gissa exakt rätt. Målet är en budget som håller i ett dyrt scenario, och en förklaring till medlemmarna som de förstår.

Dela upp elkostnaden i fyra delar

Räkna aldrig på ett genomsnittspris per kWh från en enda faktura. Dela upp kostnaden:

1. Elhandel. Förbrukning gånger elpris plus påslag. Den del som varierar mest.
2. Nätavgift. Fast avgift, ibland effektavgift eller abonnerad effekt, och överföringsavgift per kWh. Bestäms av nätbolaget och ändras oftast vid årsskiftet.
3. Energiskatt. 36,0 öre/kWh exklusive moms 2026. Bostadsrättsföreningar har inte rätt till nedsättning.
4. Moms. En förening med enbart bostäder kan normalt inte dra av momsen på fastighetselen, så den ska ingå i budgeten. Har föreningen momspliktig verksamhet, till exempel uthyrda lokaler, kan det se annorlunda ut. Kontrollera med föreningens ekonomiska förvaltare.

Räkna förbrukningen per månad

Hämta förbrukningen per månad för de senaste två till tre åren. Den finns hos nätbolaget eller på fakturorna. Även en förening med jämn förbrukning har oftast mer el på vintern: mer belysning, motorvärmare i garaget och i vissa hus elvärme eller värmepumpar.

Det är viktigt, eftersom vinterns kWh oftast också är de dyraste. Särskilt i SE3 och SE4 kan skillnaden mellan sommar- och vintermånader vara stor. Följ priset i ert elområde på spotprissidorna.

Räkna med tre scenarier

Gör tre kalkyler för elhandeln: ett normalt år, ett billigt och ett dyrt. Använd faktiska priser från tidigare år i ert elområde som grund, inte prognoser.

Exempel: En förening förbrukar 120 000 kWh per år, varav 70 000 kWh under oktober till mars. Energiskatten blir 120 000 × 36 / 100 = 43 200 kr. Anta i ett räkneexempel ett snittpris inklusive påslag på 60 öre/kWh på vintern och 30 öre/kWh på sommaren. Elhandeln blir då 70 000 × 0,60 + 50 000 × 0,30 = 42 000 + 15 000 = 57 000 kr. Om vinterpriset i stället blir 150 öre/kWh blir vinterdelen 105 000 kr, alltså 63 000 kr mer. Med moms, som föreningen normalt inte kan dra av, blir skillnaden 78 750 kr.

Siffrorna är exempel. Poängen är att det dyra scenariot ska vara möjligt att bära, antingen genom budgetmarginal, avsättning eller avtalsform.

Avtalsformen avgör hur stor risken är

Med ett rörligt avtal bär föreningen hela prisrisken. Budgeten behöver då en buffert för det dyra scenariot.

Med fast pris är elhandeln känd, men ni betalar för tryggheten och riskerar att låsa en hög nivå.

Med ett vintersäkrat avtal skyddas just de månader där både volym och pris är högst. För många föreningar är det en rimlig kompromiss. Läs mer på vintersäkrat avtal och i Elavtal för BRF.

Tänk på att avtalets löptid sällan sammanfaller med räkenskapsåret. Kontrollera vilket pris som gäller under vilka månader innan budgeten låses.

Glöm inte effekt och nätavgift

Nätavgiften är mindre volatil men kan ändras. Har föreningen en huvudsäkring över 63 A betalar ni troligen för abonnerad effekt, och då kan ett överuttag en enskild vintertimme kosta extra. Laddplatser i garaget kan förändra effektbilden kraftigt. Se Laddplatser i BRF och Effekttoppar: sänk nätavgiften.

För mindre säkringsabonnemang har flera nätbolag pausat eller tagit bort effektavgiften under 2026, medan andra har kvar den. Kontrollera vad som gäller hos ert nätbolag inför budgetåret i stället för att utgå från förra årets prislista.

Så förklarar ni förändringar för medlemmarna

En avgiftshöjning som beror på elen blir lättare att acceptera om medlemmarna förstår varför. Några principer:

• Visa delarna. Redovisa elhandel, nät, skatt och moms separat. Då syns det att föreningen bara styr en del.
• Visa förbrukningen. Om förbrukningen är stabil men kostnaden stiger beror det på priset, inte slöseri.
• Berätta vad styrelsen har gjort. Till exempel att avtalet har upphandlats, att avtalsformen valts för budgettrygghet eller att onödiga mätpunkter har sagts upp.
• Undvik exakta prognoser. Skriv hellre "budgeten tål ett elpris i nivå med vintern 20XX" än att lova en viss kostnad.
• Var tidig. Informera i samband med budgetarbetet, inte när avin redan är skickad.

En kort text i medlemsbladet räcker ofta: vad elen kostade förra året, vad budgeten räknar med, vilken avtalsform föreningen har och varför.

Det här kan ni göra i dag

• Ta fram förbrukning per månad för de senaste två åren och markera oktober till mars.
• Räkna energiskatten: årsförbrukning × 0,36 kr. Det är en fast post ni kan budgetera exakt.
• Gör en kalkyl där vinterpriset är dubbelt så högt som i er basbudget. Kan föreningen bära skillnaden?
• Kontrollera när elavtalet löper ut i förhållande till räkenskapsåret.
• Skriv tre meningar till medlemmarna om hur elkostnaden är uppbyggd.

Savera kan ta fram ett budgetunderlag med scenarier utifrån föreningens egen förbrukning och avtal.